ISO

Hur ljuskänslig en film är mäts i ISO eller DIN, där ISO har blivit det vanligaste sätet. I digitalkameran har ISO fått leva vidare och egenskaperna är liknande. Desto högre ISO-tal desto mer ljuskänslig är filmen (eller sensorn) och man kan bibehålla korta slutartider även under mörka förhållanden. Det har sitt pris och generellt gäller att höga ISO-tal ger gryniga bilder, även om utvecklingen går framåt och de senaste digitalkamerorna har en brusnivå som var omöjlig för bara ett par år sedan.

ISO mäts i 100, 200, 400 etc (talen dubblas hela tiden).

Orginalbilden, fotograferad med ISO 200, bländare 2.8, slutartiden 1/30. Kameran på läge Av och vitbalansen korrigerad med råkonverteraren.

100% Utsnitt av bilden. Fortfarande ISO 200 och slutare 1/30.

ISO 1600. Bruset syns tydligt i de mörkare partierna, men slutartiden är bara 1/250.



ISO 6400. Genom att fotografera med ISO 1600, underexponera två steg i kameran och överexponera två steg i datorn går det att pressa råfilen till ISO 6400. Slutartiden blir 1/1000 men brusen är extremt.

Var ISO ändras i kameran varierar, men på en 350D är det uppåtpil på kamerans baksida. Vissa kameror kan även ha ISO-läge Auto trots att kameran är i något av de manuella eller halvmanuella lägena.

Tipsa gärna andra om sidan genom att dela den med hjälp av knapparna nedan!